Vad har ni för planer för Johan Thalberg, var frågan när vi i somras satt ner i restaurangen och talade med klubbledningen. Den talangfulle Thalberg hade haft sina svackor under säsongen och även om VIK tillslut nådde kvalserien så hade VIK haft en bedrövlig höst. Detta var ett faktum. Att Johan Thalberg inte spelade på topp var också ett faktum. Och ledningen var bestämda i sina åsikter om mannen som varit VIKs hopp så länge nu. Saker och ting måste börja hända med Johan Thalberg.
Till jul 2009, menade klubbledningen, hade VIK en lösning på målvaktsproblemet. Om Thalberg inte lyckades spela sig ur sin enorma svacka så skulle en ny målvakt värvas till jul. Detta var tanken. Ledningen menade också att hösten 2009 var lite av Johans sista chans att bevisa att han var målvakten VIK kunde räkna med. Det fanns med andra ord en stor press på Thalberg redan i somras från klubbledningen.
Att klubben nu värvar en målvakt kom alltså inte som en större överraskning med tanke på att denna värvning var planerad redan innan sommaruppehållet och att det var Thalberg som fick gå var liksom med i beräkningen. Det var Thalberg som VIK ville satsa på, därför envisades VIK också med att spela Thalberg i matcher där vi supportrar kanske ansåg att Holmström gjort sig mer förtjänt av det. Men klubben har haft en intern strategi med detta. Få igång Thalberg, låta honom få sina sista chanser att visa att han är att räkna med även i framtiden. Han tog inte chansen och målvaktsvärvningen var mer eller mindre ett faktum
....
Enligt Bosses blogg på vik.se har kung Sune tvingats amputera ena benet som en följd av diabetes. Kung Sune kommer alltid att vara kung Sune och jag ställer mig frågan, måste kung Sune dö innan han får bli hyllad som den kung han är inför publiken och spelarna under en match? Låt oss supportrar få visa honom våran uppskattning innan han och vi alla missar tillfället. Folk ska inte behöva dö i det här landet innan människor börjar visa uppskattning för deras gärningar. Nej, en hyllningsmatch till kung Sune vill jag se och det snarast.
....
Slutligen vill jag önska alla Gurkor gott nytt år.
Må året 2010 gå i Gulsvarts tecken.
torsdag 31 december 2009
tisdag 29 december 2009
Nyårskrönika - Supporterhöstens två ansikten.
Defensiva VIK.
Det skulle bli en spännande höst insåg vi när svängdörrarna gick varma på VIKs kansli sommaren 2009. Oron över förlusten av Arla och Ola dämpades en aning när VIK gick ut och menade att säsongen 09/10 skulle bli defensivens år. Värvningen av tuffingen, Alexander Ribbenstrand, Per Helmersson och Jonnie karlsson skulle bana iväg för en tätare och mer slagkraftig defensiv än vad vi supportrar var vana vid. Detta kryddat med en Andreas Lindh i högform, en ständigt utvecklingsbar och talangfull Niclas Lungren, samt en handfull nya anfallare så som Larrivé, Forsberg, Eriksson, Jonas Johansson och Valdix, skulle se till så att gapet mellan Arla och Ola inte blev så fasligt stort som vi från början oroade oss för.
Det hette, Istället för att VIK vinner med 6 - 5 kommer årets VIK vinna matcher med 2 - 1. Det var tanken. Och tanke var god.
En studie i Schweizisk läktarkultur.
Förutom alla värvningar så var den stora snackisen supportrar i mellan mötet mot Kloten den 20:e Augusti. Schweizisk supporterkultur har en helt annan temperatur än vad vi i Sverige är vana vid och det var en självklarhet att ett supportermöte skulle planeras och genomföras. Detta möte var sommarens och försäsongens stora se fram emot händelse, något som skulle bryta den vanliga ordningen och sätta standarden för resten av säsongen. Matchen vann VIK på straffar men i den efterföljande festen var vi bägge vinnare. Vi utbytte tankar och idéer men också supporterhistorier och en massa annat som vi inbitna läktarfantaster tycker är matnyttigt. Det var en underbar kväll som jag gärna gör om. Denna händelse är en utav få denna säsong där jag kände en genuin lycka. En positiv känsla, en känsla av framtidstro och att allting vilar på hoppet om detta nya och spännande VIK. Men också på hoppet om ett bra läktarår.
Brytpunkten vänder allting.
Det finns, så som jag ser det, två ansikten av denna höst 2009. Ett före och ett efter. Någonstans där i mellan finns en brytpunkt, en punkt där alla krafter tömdes ut och blev till en pyspunka som aldrig slutade sina. Innan denna brytpunkt så ägde engagemanget fortfarande läktaren. Det fanns ork att bry sig och ge av sig själv i strävan efter att stötta VIK i med och motgång. Även när det började gå riktigt åt helvete så fanns fortfarande den där glöden kvar. Ilskan över att spelarna inte visade samma engagemang som oss var påtaglig innan denna brytpunkt skulle komma och vända på allting.
Fredagen den 16 Oktober avgick fem bussar från Rocklundas parkering med destination Örebro. Detta var tiden då det fortfarande fanns luft inne i bubblan och ork och viljan att se och stötta VIK. Detta var matchen vi alla hade sett fram emot sen den dagen vi stod på R/S och såg Örebro ta steget upp till Allsvenskan via våran egen mediakub säsongen innan. Att VIK support lyckades få ihop fem bussar bevisar också vilken betydelse matchen hade för oss supportrar. Olyckligtvis förstod inte VIK detta, eller så ville dom inte inse matchen betydelse. Efter en gigantisk läktarprestation så lämnade vi sektionen i protest innan matchen var slut.
VIKs ignorans mot fansens ilska.
Det var här det började ta fart på riktigt. Inte förr, inte senare, utan nu. Ilskan över att VIK kunde sälja sig så billigt mot våra gamla ärkerivaler var större än vad någon kunde ha anat och jag frågade mig flera gånger varför ledarna, tränarna och spelarna inte går ut och ber fansen om ursäkt för sin ignorans. Här reser tvåhundra femtio bussresenärer samt ett antal bilresenärer till Örebro för att stötta VIK i den största kraftsamlingen sen Örebro - invasionen för ett antal år sedan och sen så vill VIK inte ens spela hockey. Minst sagt snopet. Ett svek om vi ska tala klarspråk. Detta i kombination med ett spel som inte fungerat sen premiären mot Leksand skapade någonting som senare skulle skapa denna brytpunkt som jag har talat om. Nu var det nära. Det hade börjat pysa.
På onsdagen efter Örebromatchen reser VIK ner till småland i en match som supportrar såg som en sorts revanschmatch. Vinna denna och fadäsen i Örebro skulle förminskas i alla fall en liten aning. Men VIK förlorar och dom förlorar verkligen. 7 - 2 blev resultatet borta mot Växjö, 7 mål för mycket för en del supportrar som insåg att något måste göras. Supportrarna måste agera mot denna förnedring. Medan VIK satt på bussen hem så låg tre grabbar på golvet i ett cykelgarage och målade budskap som sattes upp ovanför spelaringången till ABB - arena. Bra, tyckte många, mindre bra tyckte vissa. Brytpunkten var nu farligt nära, skulle det visa sig.
När fördämningarna brast.
Men trots att VIK tydligen redan pös något ofantligt och verkade mer eller mindre ointresserade av att lyssna till kritiken så hade vi supportrar fortfarande orken och styrkan att samla oss. Det är Fredag. Storsamlingen på Skallbergskrogen samlade ett sextiotal vildhjärnor som åt sig mätta och drack sig glada för rabatterade priser timmarna innan Bofors stod på tur att knockas i ABB - arena. Dessa bönder ligger delad etta på listan över lag man avskyr att förlora mot. Mot Bofors förlorar man inte mot, så är det bara. Vi sjöng, brände bengal, tog gruppfoto och tågade sen under sång till arenan. Vi hade fortfarande det engagemanget.
Vi ville tro och vi ville fortfarande hoppas och vi ansåg att vi fortfarande kan sätta viss press på VIK.
Vad som hände sen är ett töcken. Vi alla hamnade i en slags mental koma där verkligheten inte var den verklighet vi hade föreställt oss. Jag blickar tillbaka på det inlägg jag skrev efter den här matchen. Ett inlägg skrivet i frustration, men mest i sorg över hela situationen.
"Det kanske är larvigt så skratta om ni vill. Ikväll har jag fällt tårar. Tårar för att jag känner att saker och ting inte är så lätta så som vi från början ville tro. Tårar för att min kärlek till VIK är orubbligt och helt utan gränser. Att jag inser att den där kärleken jag känner gör att jag faller hårt när det verkligen går åt helvete. Att allting just nu känns tomt och hopplöst. Mitt VIK ligger just nu på en elfte plats i hockeyallsvenskan. En elfte plats."
VIK gör alltså en ny plattmatch och hela arenan skriker ut sin ilska. Lindh pratar med oss efter matchen och han förstår varför vi alla reagerar som vi gör. Efter den incidenten är Lindh den största spelaren just nu i dagens VIK. Här kommer alltså brytpunkten för oss alla. Fördämningarna brast och har fortfarande inte läkt och ingenting har varit sig likt sen dess.
Det är som om ingenting längre spelar någon roll. Vi har redan på alla sätt och vis visat vårat missnöje och nu har alla krafter tömts.
Brytningen är fullbordad.
Ivarsson avgår men Nilsson gör det knappast bättre. Curt Lundmark pratar i radio och passar på att kasta sten på folk som redan ligger ner. Detta har påverkat och påverkat än idag läktaren. Brytningen är fullbordad. Tiden innan boforsmatchen fanns det fortfarande engagemang och en vilja och en ork att bry sig. Efter boforsmatchen konstaterar vi bara fakta och suckar tungt i väntan på bättre tider.
Vi måste börja blicka framåt.
Det här är en krönika jag absolut inte ville skriva och jag funderade länge på om det var värt att skriva den men jag tror att vi bör försöka minnas tillbaka och kanske ta lärdom. Att också på något sätt hitta en ny brytpunkt där vi gör skillnad på nu och då. Att vi börjar 2010 med att lämna allting som hänt med negativa uttalanden och missriktade blogginlägg bakom oss och börjar fokusera på det vi alla trots allt älskar att göra, stötta VIK. Jag inser att detta kan komma att ta tid, att det krävs kraft att komma tillbaka i samma form som innan Boforsmatchen, men vi måste försöka samla oss och ta oss i kragen och blicka framåt.
Om vi vill ha en levande läktarkultur så har vi inte råd att vara långsinta. Det finns inte underlag för något sådant. Försvinner några på grund av missnöje med ledningen eller vad det nu finns för skäl så tappar vi mycket. Detta i sig är väldigt oroväckande men sådan är verkligheten just nu. Jag hoppas att vi tar nya tag nu när året 2010 tar sin början och att vi alla hjälps åt att lyfta varandra i vårat stöd för klubben vi alla håller kär.
....
Det finns givetvis ljuspunkter också denna säsong. Såsom vinsten hemma mot Örebro samt dubbelmötena mot Leksand där VIK gjorde mycket bra ifrån sig. Denna krönika är dock den sammanlagda känslan så här långt. Negativa känslor över en bedrövlig höst.
Det skulle bli en spännande höst insåg vi när svängdörrarna gick varma på VIKs kansli sommaren 2009. Oron över förlusten av Arla och Ola dämpades en aning när VIK gick ut och menade att säsongen 09/10 skulle bli defensivens år. Värvningen av tuffingen, Alexander Ribbenstrand, Per Helmersson och Jonnie karlsson skulle bana iväg för en tätare och mer slagkraftig defensiv än vad vi supportrar var vana vid. Detta kryddat med en Andreas Lindh i högform, en ständigt utvecklingsbar och talangfull Niclas Lungren, samt en handfull nya anfallare så som Larrivé, Forsberg, Eriksson, Jonas Johansson och Valdix, skulle se till så att gapet mellan Arla och Ola inte blev så fasligt stort som vi från början oroade oss för.
Det hette, Istället för att VIK vinner med 6 - 5 kommer årets VIK vinna matcher med 2 - 1. Det var tanken. Och tanke var god.
En studie i Schweizisk läktarkultur.
Förutom alla värvningar så var den stora snackisen supportrar i mellan mötet mot Kloten den 20:e Augusti. Schweizisk supporterkultur har en helt annan temperatur än vad vi i Sverige är vana vid och det var en självklarhet att ett supportermöte skulle planeras och genomföras. Detta möte var sommarens och försäsongens stora se fram emot händelse, något som skulle bryta den vanliga ordningen och sätta standarden för resten av säsongen. Matchen vann VIK på straffar men i den efterföljande festen var vi bägge vinnare. Vi utbytte tankar och idéer men också supporterhistorier och en massa annat som vi inbitna läktarfantaster tycker är matnyttigt. Det var en underbar kväll som jag gärna gör om. Denna händelse är en utav få denna säsong där jag kände en genuin lycka. En positiv känsla, en känsla av framtidstro och att allting vilar på hoppet om detta nya och spännande VIK. Men också på hoppet om ett bra läktarår.
Brytpunkten vänder allting.
Det finns, så som jag ser det, två ansikten av denna höst 2009. Ett före och ett efter. Någonstans där i mellan finns en brytpunkt, en punkt där alla krafter tömdes ut och blev till en pyspunka som aldrig slutade sina. Innan denna brytpunkt så ägde engagemanget fortfarande läktaren. Det fanns ork att bry sig och ge av sig själv i strävan efter att stötta VIK i med och motgång. Även när det började gå riktigt åt helvete så fanns fortfarande den där glöden kvar. Ilskan över att spelarna inte visade samma engagemang som oss var påtaglig innan denna brytpunkt skulle komma och vända på allting.
Fredagen den 16 Oktober avgick fem bussar från Rocklundas parkering med destination Örebro. Detta var tiden då det fortfarande fanns luft inne i bubblan och ork och viljan att se och stötta VIK. Detta var matchen vi alla hade sett fram emot sen den dagen vi stod på R/S och såg Örebro ta steget upp till Allsvenskan via våran egen mediakub säsongen innan. Att VIK support lyckades få ihop fem bussar bevisar också vilken betydelse matchen hade för oss supportrar. Olyckligtvis förstod inte VIK detta, eller så ville dom inte inse matchen betydelse. Efter en gigantisk läktarprestation så lämnade vi sektionen i protest innan matchen var slut.
VIKs ignorans mot fansens ilska.
Det var här det började ta fart på riktigt. Inte förr, inte senare, utan nu. Ilskan över att VIK kunde sälja sig så billigt mot våra gamla ärkerivaler var större än vad någon kunde ha anat och jag frågade mig flera gånger varför ledarna, tränarna och spelarna inte går ut och ber fansen om ursäkt för sin ignorans. Här reser tvåhundra femtio bussresenärer samt ett antal bilresenärer till Örebro för att stötta VIK i den största kraftsamlingen sen Örebro - invasionen för ett antal år sedan och sen så vill VIK inte ens spela hockey. Minst sagt snopet. Ett svek om vi ska tala klarspråk. Detta i kombination med ett spel som inte fungerat sen premiären mot Leksand skapade någonting som senare skulle skapa denna brytpunkt som jag har talat om. Nu var det nära. Det hade börjat pysa.
På onsdagen efter Örebromatchen reser VIK ner till småland i en match som supportrar såg som en sorts revanschmatch. Vinna denna och fadäsen i Örebro skulle förminskas i alla fall en liten aning. Men VIK förlorar och dom förlorar verkligen. 7 - 2 blev resultatet borta mot Växjö, 7 mål för mycket för en del supportrar som insåg att något måste göras. Supportrarna måste agera mot denna förnedring. Medan VIK satt på bussen hem så låg tre grabbar på golvet i ett cykelgarage och målade budskap som sattes upp ovanför spelaringången till ABB - arena. Bra, tyckte många, mindre bra tyckte vissa. Brytpunkten var nu farligt nära, skulle det visa sig.
När fördämningarna brast.
Men trots att VIK tydligen redan pös något ofantligt och verkade mer eller mindre ointresserade av att lyssna till kritiken så hade vi supportrar fortfarande orken och styrkan att samla oss. Det är Fredag. Storsamlingen på Skallbergskrogen samlade ett sextiotal vildhjärnor som åt sig mätta och drack sig glada för rabatterade priser timmarna innan Bofors stod på tur att knockas i ABB - arena. Dessa bönder ligger delad etta på listan över lag man avskyr att förlora mot. Mot Bofors förlorar man inte mot, så är det bara. Vi sjöng, brände bengal, tog gruppfoto och tågade sen under sång till arenan. Vi hade fortfarande det engagemanget.
Vi ville tro och vi ville fortfarande hoppas och vi ansåg att vi fortfarande kan sätta viss press på VIK.
Vad som hände sen är ett töcken. Vi alla hamnade i en slags mental koma där verkligheten inte var den verklighet vi hade föreställt oss. Jag blickar tillbaka på det inlägg jag skrev efter den här matchen. Ett inlägg skrivet i frustration, men mest i sorg över hela situationen.
"Det kanske är larvigt så skratta om ni vill. Ikväll har jag fällt tårar. Tårar för att jag känner att saker och ting inte är så lätta så som vi från början ville tro. Tårar för att min kärlek till VIK är orubbligt och helt utan gränser. Att jag inser att den där kärleken jag känner gör att jag faller hårt när det verkligen går åt helvete. Att allting just nu känns tomt och hopplöst. Mitt VIK ligger just nu på en elfte plats i hockeyallsvenskan. En elfte plats."
VIK gör alltså en ny plattmatch och hela arenan skriker ut sin ilska. Lindh pratar med oss efter matchen och han förstår varför vi alla reagerar som vi gör. Efter den incidenten är Lindh den största spelaren just nu i dagens VIK. Här kommer alltså brytpunkten för oss alla. Fördämningarna brast och har fortfarande inte läkt och ingenting har varit sig likt sen dess.
Det är som om ingenting längre spelar någon roll. Vi har redan på alla sätt och vis visat vårat missnöje och nu har alla krafter tömts.
Brytningen är fullbordad.
Ivarsson avgår men Nilsson gör det knappast bättre. Curt Lundmark pratar i radio och passar på att kasta sten på folk som redan ligger ner. Detta har påverkat och påverkat än idag läktaren. Brytningen är fullbordad. Tiden innan boforsmatchen fanns det fortfarande engagemang och en vilja och en ork att bry sig. Efter boforsmatchen konstaterar vi bara fakta och suckar tungt i väntan på bättre tider.
Vi måste börja blicka framåt.
Det här är en krönika jag absolut inte ville skriva och jag funderade länge på om det var värt att skriva den men jag tror att vi bör försöka minnas tillbaka och kanske ta lärdom. Att också på något sätt hitta en ny brytpunkt där vi gör skillnad på nu och då. Att vi börjar 2010 med att lämna allting som hänt med negativa uttalanden och missriktade blogginlägg bakom oss och börjar fokusera på det vi alla trots allt älskar att göra, stötta VIK. Jag inser att detta kan komma att ta tid, att det krävs kraft att komma tillbaka i samma form som innan Boforsmatchen, men vi måste försöka samla oss och ta oss i kragen och blicka framåt.
Om vi vill ha en levande läktarkultur så har vi inte råd att vara långsinta. Det finns inte underlag för något sådant. Försvinner några på grund av missnöje med ledningen eller vad det nu finns för skäl så tappar vi mycket. Detta i sig är väldigt oroväckande men sådan är verkligheten just nu. Jag hoppas att vi tar nya tag nu när året 2010 tar sin början och att vi alla hjälps åt att lyfta varandra i vårat stöd för klubben vi alla håller kär.
....
Det finns givetvis ljuspunkter också denna säsong. Såsom vinsten hemma mot Örebro samt dubbelmötena mot Leksand där VIK gjorde mycket bra ifrån sig. Denna krönika är dock den sammanlagda känslan så här långt. Negativa känslor över en bedrövlig höst.
fredag 25 december 2009
Åtta dagars cirkus med VIK.
Åtta dagar.
Åtta dagar sen VIK åkte på den där blytunga proppen borta i Uppsala. Åtta dagars uppehåll från att kastas mellan hopp och förtvivlan, mellan glädje och sorg. Och nu saknar jag det. Den där känslan av att stå på läktaren och invänta introt medan läktaren sakta fylls av sorlet från förväntansfulla människor. Att allt är på sin plats.
Gerdin rattar mediakuben från sin hylla, speakern önskar gästande lag och publik välkomna, ismaskinen gör isen blänkande fin, blåjackor, guljackor och rödjackor täcker utgångarna. Det luktar svagt av korv, bulle och kaffe, grabbarna från tifogruppen delar ut flaggor, ismaskinen åker ut, sargen stängs och arenan släcks ner. Snart, snart kommer vinjetten, spelarna äntrar isen under blinkande ljus och dånande musik, klacken sjunger ut sin kärlek. Jag menar, håll med mig om att det är bländande vackert.
Åtta dagar.
På åtta dagar kan det hända just ingenting, eller så händer det väldigt mycket saker. VIK har inte spelat en hockeymatch sen den 16 december men trots det har laget varit omskrivet och omdiskuterat på många olika sätt. Åtta dagar av mini silly season har vi fått uppleva kryddat av lite dramatik. Eller lite och lite, väldigt mycket dramatik.
På åtta dagar hann Yetman försvinna till Södertälje. På åtta dagar hann en ny spelare anlända till VIK och ytterligare en målvakt omringas av rykten av en flytt till den Gulsvarta mälarstaden. På åtta dagar tappar VIK en sportchef som sjukskriver sig i troligtvis mer än åtta dagar. På åtta dagar inser vi att Anders Eklund med "arbetsgrupp", läs Anders Berglund, tar över Rohlins uppgifter. Samtidigt ryktas det att Jonas Johansson och Valdix är på väg bort från Gulsvart.
På åtta dagar inser vi att den klubb vi älskar just nu är en cirkus och att stabiliteten och lugnet som det har talats om var så viktigt helt plötsligt kom på kant. Samtidigt som detta pågår bakom kulisserna ska spelarna prestera på Söndag inför en hemmapublik som kräver seger och som just nu besitter rekord lite tålamod. Samtidigt glider vi efter ännu mer i tabellen nu än vad vi gjorde efter förlusten mot Almtuna för åtta dagar sen.
Hur ska VIK klara vårsäsongen? Hur ska VIK resa sig ur askan?
På åtta dagar utav uppehåll från hockeyn har vi kommit ännu en bit bort från det uppsatta målet. Cajanders gyllene trea.
....
Uppdatering av inlägg, 19:53.
Den nya målvakten är klar för VIK.
Bra jobbat Gulsvart.
Åtta dagar sen VIK åkte på den där blytunga proppen borta i Uppsala. Åtta dagars uppehåll från att kastas mellan hopp och förtvivlan, mellan glädje och sorg. Och nu saknar jag det. Den där känslan av att stå på läktaren och invänta introt medan läktaren sakta fylls av sorlet från förväntansfulla människor. Att allt är på sin plats.
Gerdin rattar mediakuben från sin hylla, speakern önskar gästande lag och publik välkomna, ismaskinen gör isen blänkande fin, blåjackor, guljackor och rödjackor täcker utgångarna. Det luktar svagt av korv, bulle och kaffe, grabbarna från tifogruppen delar ut flaggor, ismaskinen åker ut, sargen stängs och arenan släcks ner. Snart, snart kommer vinjetten, spelarna äntrar isen under blinkande ljus och dånande musik, klacken sjunger ut sin kärlek. Jag menar, håll med mig om att det är bländande vackert.
Åtta dagar.
På åtta dagar kan det hända just ingenting, eller så händer det väldigt mycket saker. VIK har inte spelat en hockeymatch sen den 16 december men trots det har laget varit omskrivet och omdiskuterat på många olika sätt. Åtta dagar av mini silly season har vi fått uppleva kryddat av lite dramatik. Eller lite och lite, väldigt mycket dramatik.
På åtta dagar hann Yetman försvinna till Södertälje. På åtta dagar hann en ny spelare anlända till VIK och ytterligare en målvakt omringas av rykten av en flytt till den Gulsvarta mälarstaden. På åtta dagar tappar VIK en sportchef som sjukskriver sig i troligtvis mer än åtta dagar. På åtta dagar inser vi att Anders Eklund med "arbetsgrupp", läs Anders Berglund, tar över Rohlins uppgifter. Samtidigt ryktas det att Jonas Johansson och Valdix är på väg bort från Gulsvart.
På åtta dagar inser vi att den klubb vi älskar just nu är en cirkus och att stabiliteten och lugnet som det har talats om var så viktigt helt plötsligt kom på kant. Samtidigt som detta pågår bakom kulisserna ska spelarna prestera på Söndag inför en hemmapublik som kräver seger och som just nu besitter rekord lite tålamod. Samtidigt glider vi efter ännu mer i tabellen nu än vad vi gjorde efter förlusten mot Almtuna för åtta dagar sen.
Hur ska VIK klara vårsäsongen? Hur ska VIK resa sig ur askan?
På åtta dagar utav uppehåll från hockeyn har vi kommit ännu en bit bort från det uppsatta målet. Cajanders gyllene trea.
....
Uppdatering av inlägg, 19:53.
Den nya målvakten är klar för VIK.
Bra jobbat Gulsvart.
torsdag 24 december 2009
onsdag 23 december 2009
Vart har ni varit, AIK?
Supportrar går man ur huse för att stötta AIK men vart var ni när den här bilden togs? AIK - VIK tidigare i höst.
Firman boys ska på hockey, och dom vill få med sig alla. Japp, AIK hockey håller på och dör och nu bryr sig plötsligt fotbollsfolket. Vart var ni när AIK behövde er som mest? Innan det behövde gå så här långt? Patetiskt.
Ett brev har gott ut till medlemmar och supportrar där AIKs Anders Gozzi tillsammans med Roger Melin tigger om stöd till de sina. Dom hävdar att AIK "fostrar världsmästare" och frågar sig sen retoriskt "va detta slit förgäves?" Det ska investeras i aktier och det ska handlas och ges pengar via sms och det ska stöttas via ett fullsatt hovet som även Firman Boys flaggar för.
Men jag ställer mig frågan, varför ska den enskilde individen stötta AIK?
Detta är ingen dagsaktuell fråga om AIKs ekonomi. Detta är pågott sen AIK började sin satsning mot elitserien. Ekonomisk doping, spelare med höga löner, en meriterad tränare - allt detta skulle ta AIK till elitserien. Men det lyckades inte. Istället körde styrelsen AIK i botten.
Varför ska supportrarna göra styrelsen jobb? Varför ska supportrarna hålla styrelsen om ryggen och rädda dom från halshuggning? Varför kräver inte Black Army att styrelsen avgår med omedelbar verkan, att dom skyldiga blir personligt ansvariga till AIKs död?
Några tankar från en gurka bara.
Jag är bara glad att gubbar med storhetsvansinne inser att världen är mer än bara deras och att det krävs mer än bara ett stort ego och psykopatdrag för att lyckas.
Firman boys ska på hockey, och dom vill få med sig alla. Japp, AIK hockey håller på och dör och nu bryr sig plötsligt fotbollsfolket. Vart var ni när AIK behövde er som mest? Innan det behövde gå så här långt? Patetiskt.
Ett brev har gott ut till medlemmar och supportrar där AIKs Anders Gozzi tillsammans med Roger Melin tigger om stöd till de sina. Dom hävdar att AIK "fostrar världsmästare" och frågar sig sen retoriskt "va detta slit förgäves?" Det ska investeras i aktier och det ska handlas och ges pengar via sms och det ska stöttas via ett fullsatt hovet som även Firman Boys flaggar för.
Men jag ställer mig frågan, varför ska den enskilde individen stötta AIK?
Detta är ingen dagsaktuell fråga om AIKs ekonomi. Detta är pågott sen AIK började sin satsning mot elitserien. Ekonomisk doping, spelare med höga löner, en meriterad tränare - allt detta skulle ta AIK till elitserien. Men det lyckades inte. Istället körde styrelsen AIK i botten.
Varför ska supportrarna göra styrelsen jobb? Varför ska supportrarna hålla styrelsen om ryggen och rädda dom från halshuggning? Varför kräver inte Black Army att styrelsen avgår med omedelbar verkan, att dom skyldiga blir personligt ansvariga till AIKs död?
Några tankar från en gurka bara.
Jag är bara glad att gubbar med storhetsvansinne inser att världen är mer än bara deras och att det krävs mer än bara ett stort ego och psykopatdrag för att lyckas.
tisdag 22 december 2009
Ett besök i VIK - arkiven.
Bloggen goes elite prospects
För att bota min rastlöshet har jag tillbringat senaste halvtimmen med att rota i VIK - arkiven som finns tillgängliga här på nätet. 00 - talet är snart slut och det är dags att vi summerar. Jag smygstartar med denna artikel om spelare vi minns under 00 - talet.
Minns ni till exempel att...
... Marcus Söderkvist, Stefan Holmgren och Mattias Holmstedt spelade med VIK redan under konkursåret 99/00, dock med J18 och J20. Säsongen 02/03 tog Söderkvist steget upp i A - laget och inledde sina åtta raka säsonger i VIKs A - lag. (Rättelse om den statistiken finns längst ner)
Stefan Holmgren fick under sex matcher förtroendet i VIK black Eagles under konkursåret. Facit blev 2 utvisningsminuter, noll poäng.
15 matcher i J20 blev det annars för Stiffen som satt utvisad 44 minuter under den tiden. Mörrum lockade med allsvenskan. Två säsonger sen var Stiffen tillbaka i VIK, som då var nykomlingar i Allsvenskan säsongen 02/03.
Holmstedt spelade dock 40 matcher med VIK black eagles under konkursåret. Efter kraschen ledde flyttlasset till Kumla och därifrån blev det en utflykt som varade enda fram till säsongen 08/09 då Holmsted var tillbaka i VIK. Det blev dock bara en säsong.
... Årets nyförvärv Jonnie Karlsson var en i laget när VIK slogs om sin överlevnad säsongen 99/00.
För att bota min rastlöshet har jag tillbringat senaste halvtimmen med att rota i VIK - arkiven som finns tillgängliga här på nätet. 00 - talet är snart slut och det är dags att vi summerar. Jag smygstartar med denna artikel om spelare vi minns under 00 - talet.
Minns ni till exempel att...
... Marcus Söderkvist, Stefan Holmgren och Mattias Holmstedt spelade med VIK redan under konkursåret 99/00, dock med J18 och J20. Säsongen 02/03 tog Söderkvist steget upp i A - laget och inledde sina åtta raka säsonger i VIKs A - lag. (Rättelse om den statistiken finns längst ner)
Stefan Holmgren fick under sex matcher förtroendet i VIK black Eagles under konkursåret. Facit blev 2 utvisningsminuter, noll poäng.
15 matcher i J20 blev det annars för Stiffen som satt utvisad 44 minuter under den tiden. Mörrum lockade med allsvenskan. Två säsonger sen var Stiffen tillbaka i VIK, som då var nykomlingar i Allsvenskan säsongen 02/03.
Holmstedt spelade dock 40 matcher med VIK black eagles under konkursåret. Efter kraschen ledde flyttlasset till Kumla och därifrån blev det en utflykt som varade enda fram till säsongen 08/09 då Holmsted var tillbaka i VIK. Det blev dock bara en säsong.
... Årets nyförvärv Jonnie Karlsson var en i laget när VIK slogs om sin överlevnad säsongen 99/00.
... Erik Ersberg, otroligt saknade Ersberg, var 2000 - talets burväktare åt VIKs J18 och J20.
... Daniell Grillfors spelade med J18 och J20 fram till säsongen 02/03 då han tog plats i laget och spelade med A - laget i ytterligare tre säsonger innan han gick över till HV71, som dock lånade ut skridskostarke Grillfors till VIK i ytterligare en säsong. Säsongen 05/06 var hans sista säsong i VIK. Hemvändaråret då Popovics och Zetterberg tillsammans med Juhlin skulle ta VIK till nya höjder. Alla vet ju hur det slutade. (Rättelse längst ner)
... Jens Lodén, Örebros för oss ökände målvakt som alltid agerade vägg när han mötte VIK spelade J20 hockey med VIK under säsongen 99/00. I statistiken står det även att han varit en i laget under en (1) match med VIKs A - lag säsongen 97/98, och även tre matcher med VIKs A-lag under säsongen 99/00. Det var mer än vad jag viste.
... Andreas Lindh spelade med VIK Black Eagles 1995 till och med 1997. På dessa två säsonger spelade Lindh blott 13 matcher. 1998 lämnar Lindh VIK för diverse äventyr i Södertälje och Hammarby. Fem säsonger senaste kommer dock Lindh tillbaka till VIK efter att ha samlat på sig en hel del hockeyerfarenhet med spel i allsvenskan och elitserien (SSK 01/02).
... Tobias Bössfall har spelat elitseriehockey med både Leksand och Linköpings HC. Bänknötare dock i 16 matcher sammanlagt. Han fick dock stå i Tranås som 00/01 var i allsvenskan. 11 matcher med en räddningsprocent på 87.72% ledde honom till VIK säsongen 02/03. Tre säsonger blev det i A-laget.
... Daniell Grillfors spelade med J18 och J20 fram till säsongen 02/03 då han tog plats i laget och spelade med A - laget i ytterligare tre säsonger innan han gick över till HV71, som dock lånade ut skridskostarke Grillfors till VIK i ytterligare en säsong. Säsongen 05/06 var hans sista säsong i VIK. Hemvändaråret då Popovics och Zetterberg tillsammans med Juhlin skulle ta VIK till nya höjder. Alla vet ju hur det slutade. (Rättelse längst ner)
... Jens Lodén, Örebros för oss ökände målvakt som alltid agerade vägg när han mötte VIK spelade J20 hockey med VIK under säsongen 99/00. I statistiken står det även att han varit en i laget under en (1) match med VIKs A - lag säsongen 97/98, och även tre matcher med VIKs A-lag under säsongen 99/00. Det var mer än vad jag viste.
... Andreas Lindh spelade med VIK Black Eagles 1995 till och med 1997. På dessa två säsonger spelade Lindh blott 13 matcher. 1998 lämnar Lindh VIK för diverse äventyr i Södertälje och Hammarby. Fem säsonger senaste kommer dock Lindh tillbaka till VIK efter att ha samlat på sig en hel del hockeyerfarenhet med spel i allsvenskan och elitserien (SSK 01/02).
... Tobias Bössfall har spelat elitseriehockey med både Leksand och Linköpings HC. Bänknötare dock i 16 matcher sammanlagt. Han fick dock stå i Tranås som 00/01 var i allsvenskan. 11 matcher med en räddningsprocent på 87.72% ledde honom till VIK säsongen 02/03. Tre säsonger blev det i A-laget.
....
Så många namn, så många år, så många minnen. Här är ett axplock av alla spelare som inte längre spelar i VIK som jag minns på ett eller annat sätt under årens lopp från år 2000 fram till nu.
Andreij Lulin, Jocke Leijon, Tobbe Lilja, Robin Persson, Mattias Lööf, Niklas Lihagen, Patrik Zetterberg, Fredrik Nilsson, Peter Popovic, Patrik Berglund, Mickis Backlund, Johan Berggren, Henric Björkman, Mickael Romö, Rasmus Olheden, Fredrik Sandgren, Rikard Ekström, Emil Axelsson, Anton Hedman, Kim Sunna, Linus Morin, Pär Arlbranth, Niklas Olausson, Mikael Bohman, Greg Jacina, Patrik Juhlin.
Så många namn, så många år, så många minnen. Här är ett axplock av alla spelare som inte längre spelar i VIK som jag minns på ett eller annat sätt under årens lopp från år 2000 fram till nu.
Andreij Lulin, Jocke Leijon, Tobbe Lilja, Robin Persson, Mattias Lööf, Niklas Lihagen, Patrik Zetterberg, Fredrik Nilsson, Peter Popovic, Patrik Berglund, Mickis Backlund, Johan Berggren, Henric Björkman, Mickael Romö, Rasmus Olheden, Fredrik Sandgren, Rikard Ekström, Emil Axelsson, Anton Hedman, Kim Sunna, Linus Morin, Pär Arlbranth, Niklas Olausson, Mikael Bohman, Greg Jacina, Patrik Juhlin.
....
Rättelse: En läsare var uppmärksam på statsen om Grillfors och Söderkvist. Givetvis är J18 och J20 de grabbar som tvingades börja om med VIK efter konkursen 00/01. Alltså var dåtidens planerade J18 och J20 grabbar de grabbar som bildade A-laget iom konkursen. E.prospects och svenska ishockeyförbundets historiska databas är missvisande i sin statistik. Bra att jag har läsare som har ögon och minnet med sig. Det kan gå lite för fort ibland när jag skriver, men nu var det uträtt. Det är bra att ni är med, fyll gärna på med fler minnen och tankar.
måndag 21 december 2009
Detta är VIK just nu.
Måndag igen och bara några dagar kvar till jul. Tänkte sammanfatta December lite kort. Vad har varit bra, vad har varit mindre bra?
Ojämna VIK.
VIK har på ett sätt alltid varit ett lag där topparna är höga och kraschlandningarna hårda. I år har topparna varit extremt få men dom gånger detta har hänt har den trogna publiken på något sätt andats hopp om vändning på den dåliga trenden. Dubbelmötet mot Leksand var egentligen ett avbrott från denna säsongs rutin. Borta var osäkerheten och rädslan. VIK spelade med självförtroende. Almtuna skulle få det hett om öronen, tänkte vi som trodde VIK var på gång.
Men kraschlandningen blev åter igen hård. Mycket hård denna gång där undertecknad på allvar började funderade över meningen med allt detta.
Underbara VIK.
Det går inte att utelämna den fantastiska hemmamatchen mot Leksand den 11 december. Tre poäng hade varit mer rättvist. Nu blev det seger i förlängningen men det är fan alltid lika skönt att vinna mot Leksand, vilket vi knappast är bortskämda med. Det bästa var att VIK visade upp ett spel som varit så gott som frånvarande hela säsongen. Detta spel satte regalskeppet LIF i gungning och ingöt hopp om framtiden.
Arga VIK.
Ryktas om att Fredrik Nilsson var riktigt förbannad efter kraschen mot Almtuna. Han var så förbannad att näven åkte i bordet vid presskonferensen. Vad han sade till spelarna går ju bara att gissa men jag hoppas att han lät dom veta ett och annat. Detta, mina vänner, är sånt jag saknat detta år. Ledare som utåt visar känslor och engagemang. Att allting inte bara behöver vara diplomatiskt och strikt följa mallen från all mediaträning. Riktigt bra gjort av Freddan. Det var som en frisk fläkt i denna storm. Jag vill se mer av arga VIK.
Tillmötesgående VIK.
Bra gjort av ledningen i VIK att ta supportrarna på allvar. Det kändes som det i alla fall när jag satt där på kansliet och förde samtal med Eklund, Öberg och Wallin. Hoppas att möjligheterna till dialog aldrig dör ut. Det är viktigt i arbetet med att försöka förstå varandra. Att klubben förstår våra tankar samt att vi förstår hur klubben tänker.
Utlänningssökande VIK.
Klubben som tidigare stöttat sig på egna inhemska produkter har på allvar börjat vidga vyerna. Senast VIK hade utlandsspelare var någon gång på 90 - talet. Jag räknar inte med Andrej Lulin som spelade med VIK i början på 2000 - talet. I år har VIK tre utlänningar varav en än så länge har try out kontrakt samt att en utav dom kan dra vidare. Undrar om detta beror på att marknaden i Sverige är otroligt smal eller om VIK verkligen har koll på dessa grabbar som kommer till oss? Hur fungerar scoutningen? Har VIK scouter ute i hockeyvärlden som håller koll på spelare som kan vara intressanta eller hur fungerar det? Skulle vara intressant att höra lite om detta.
Julen närmar sig på allvar. Det går snabbt. Inte som när man var liten och tyckte vägen mot julafton var otroligt lång och tröttsam. Sen är det Oskarshamn i mellandagarna. Ryktas om att det är VIK supports match. Det återstår att se vad som menas med det.
Ojämna VIK.
VIK har på ett sätt alltid varit ett lag där topparna är höga och kraschlandningarna hårda. I år har topparna varit extremt få men dom gånger detta har hänt har den trogna publiken på något sätt andats hopp om vändning på den dåliga trenden. Dubbelmötet mot Leksand var egentligen ett avbrott från denna säsongs rutin. Borta var osäkerheten och rädslan. VIK spelade med självförtroende. Almtuna skulle få det hett om öronen, tänkte vi som trodde VIK var på gång.
Men kraschlandningen blev åter igen hård. Mycket hård denna gång där undertecknad på allvar började funderade över meningen med allt detta.
Underbara VIK.
Det går inte att utelämna den fantastiska hemmamatchen mot Leksand den 11 december. Tre poäng hade varit mer rättvist. Nu blev det seger i förlängningen men det är fan alltid lika skönt att vinna mot Leksand, vilket vi knappast är bortskämda med. Det bästa var att VIK visade upp ett spel som varit så gott som frånvarande hela säsongen. Detta spel satte regalskeppet LIF i gungning och ingöt hopp om framtiden.
Arga VIK.
Ryktas om att Fredrik Nilsson var riktigt förbannad efter kraschen mot Almtuna. Han var så förbannad att näven åkte i bordet vid presskonferensen. Vad han sade till spelarna går ju bara att gissa men jag hoppas att han lät dom veta ett och annat. Detta, mina vänner, är sånt jag saknat detta år. Ledare som utåt visar känslor och engagemang. Att allting inte bara behöver vara diplomatiskt och strikt följa mallen från all mediaträning. Riktigt bra gjort av Freddan. Det var som en frisk fläkt i denna storm. Jag vill se mer av arga VIK.
Tillmötesgående VIK.
Bra gjort av ledningen i VIK att ta supportrarna på allvar. Det kändes som det i alla fall när jag satt där på kansliet och förde samtal med Eklund, Öberg och Wallin. Hoppas att möjligheterna till dialog aldrig dör ut. Det är viktigt i arbetet med att försöka förstå varandra. Att klubben förstår våra tankar samt att vi förstår hur klubben tänker.
Utlänningssökande VIK.
Klubben som tidigare stöttat sig på egna inhemska produkter har på allvar börjat vidga vyerna. Senast VIK hade utlandsspelare var någon gång på 90 - talet. Jag räknar inte med Andrej Lulin som spelade med VIK i början på 2000 - talet. I år har VIK tre utlänningar varav en än så länge har try out kontrakt samt att en utav dom kan dra vidare. Undrar om detta beror på att marknaden i Sverige är otroligt smal eller om VIK verkligen har koll på dessa grabbar som kommer till oss? Hur fungerar scoutningen? Har VIK scouter ute i hockeyvärlden som håller koll på spelare som kan vara intressanta eller hur fungerar det? Skulle vara intressant att höra lite om detta.
Julen närmar sig på allvar. Det går snabbt. Inte som när man var liten och tyckte vägen mot julafton var otroligt lång och tröttsam. Sen är det Oskarshamn i mellandagarna. Ryktas om att det är VIK supports match. Det återstår att se vad som menas med det.
fredag 18 december 2009
VIK måste börja ta treorna.
Nu börjar dragkampen om treorna på riktigt.
Det talas om de mörka vintermånaderna innan snö och solsken gör det ljusare efter nyår. För VIK har November och December varit allt annat än ljusa. Bäcksvart skulle jag vilja kalla det.
Statistik är alltid ett bra sätt att mäta succéer och misslyckanden på. Svart på vitt har vi den hårda domen, VIK har förbannat svårt att ta tre poäng.
November:
9 matcher spelade, 2 matcher vunna under ordinarie speltid. En match vunnen på straffar. Facit; 7 poäng av 27 möjliga.
December:
5 matcher spelade hittills, bara en match vunnen under ordinarie speltid. En match vunnen på straffar. Facit; 5 poäng av 15 möjliga.
Vi går tillbaka till Oktober och hittar på 9 matcher spelade enbart tre vunna matcher under ordinarie speltid. Och sett över hela säsongen har vi spelat 28 matcher med enbart åtta vunna treor.
Där har vi VIKs facit hittills när det bara återstår två matcher kvar på det här året.
Statistiken ljuger aldrig. Är vi inte bättre än så här? Skulle inte vissa spelare få sina revanscher det här året? Skulle inte vissa spelare ta chansen och visa sin omvärld att det finns kvalitéer i dom? Valdix, Jonas Johansson, Kalle Olsson, vad hände? Meijer, blev saknaden efter Arlbrandth och Olausson så stor? Vart är den stora lilla liraren? Thalberg, skulle inte du till elitserien? Vart i Svanberg finner vi den talang som det så entusiastiskt har talats om? I Larrivée finns kvalitéerna men han blev skadad. Yetman har kvalitéerna men lämnar säkerligen gulsvart för Leksand eller Malmö.
Istället är det gamla trotjänare som ställt upp för laget och presterat i motvind. Lindh, alltid stabil. Leetma utskälld för sina bristfälliga skottkunskaper, går och sätter tre baljor på tre matcher och har under December varit som en torped i baklinjen. Hellkvist, outstanding i inledningen där han ledde allsvenska skytteligan.
Men det räcker inte.
De andra måste följa efter i bredare och större utsträckning.
Vi måste börja ta treorna nu.
Annars är det så gott som kört.
onsdag 16 december 2009
Modell 2 vann souvenirundersökningen.
Den nya souveniren, i alla fall om den här bloggens läsare får som dom vill, blir modell 2.
Modell 2 vann en knapp seger på 53% av rösterna. 34 röster fick den mot modell 1 som fick 29 röster, 46% av rösterna. 63 röster sammanlagt och jag antar att souveniransvarig är nöjd över uppslutningen. Jag tackar för ert engagemang och för att ni deltog i undersökningen.
Möte med VIK.
14.00 igår satt jag på möte med VIK.
Nu lämnar vi den uppförstorade debatten om ramsornas betydelse och beger oss till nutid. Snacka om att göra höna av en fjäder. Nå väl. Reaktionerna lät inte vänta på dig. Det roliga i kråksången är att ingen Örebroare har hört av sig och varit sur. VIKare å andra sidan...
Men jag bjuder på det.
Jag satt på möte igår uppe på kansliet angående hur VIK på ett bättre sätt kan tydliggöra skillnaderna mellan bloggarnas och föreningens åsikter. Det blev en mycket givande och saklig diskussion där bägge parterna fick säga sitt. Finns ingen anledning att sätta sig på tvären och va långsint i sådana situationer. Istället gäller det att snabbt hitta en lösning och gå vidare. Det tycker jag vi lyckades med igår. Mötet har sin bakgrund i ett blogginlägg på Bosses blogg för ett tag sen som vållade debatt.
Angående vildhjärnor och våran reaktion vid motgång så är det inte bara vi som låter känslorna flöda. Eklund vittnade igår om hur han vid ett flertal gånger fått på näsan av äldre herrar som minst sagt varit fly förbannade på lagets insatser. Men han skrattar och tillägger att det hör till och att det vittnar om ett engagemang för laget. VIK berör folk i alla åldrar.
Ikväll blir det bil till Uppsala. Lite nervöst med all snö men det ska nog gå bra. Vad gör man inte för att få se VIK spöa Almtuna som en tidig julklapp.
måndag 14 december 2009
Örebro utnyttjar en tragisk situation.
Platt fall, tomtejävel.
Jag sitter och läser Örebroaren Patrik Karlssons krönika på vipers hemsida och känner bara en trötthet som jag bara kan få när saker och ting bara blir för mycket. Ska jag skratta eller gråta, eller bara ignorera? Lihagens hjärta stannade igår efter en tackling. Läskigt, jävligt läskigt. Kan vi inte bara konstatera detta och gå vidare? Nej nej, nu ska moralisterna fram med sina käppar och Örebro ska löpa medialinan ut och utnyttja varje sekund av detta.
Patrik Karlssons krönika är en patetisk skapelse som bara har ett syfte, att väcka sympati och således reklam utåt. Finns ingen annan agenda. Jag ska förklara varför.
"Vi känner att den brist på medmänsklighet som det visades prov på i Nobelhallen ikväll, motarbetar allt vad sport och fair play står för. Hade detsamma skett i våra led, hade det storstädats.” säger fjortontres Anders Nordström dramatiskt till en lika dramatisk Patrik Karlsson och verkar mena det.
Kruxet är, mina vänner, att värre saker än så sker öppet i Örebros namn och ingen verkar bry sig om det. Kravaller, huliganbråk, you name it. Det är Örebro. Det har blivit lite av ett stående inslag i Örebros led i låtsasultras PBUs regi. Småpojkar som skramlat veckopengen till en Stone Island och en rutig keps har vid ett flertal gånger förra året gjort avkall från denna moraliska förträfflighet som Karlsson så vackert ägnar en hel krönika åt att hylla. Därför mina vänner, faller hans krönika tämligen platt. Jag hyllar hans dubbelmoral. Grattis pajas. Du gjorde min morgon.
Finns heller inget skäl till att missförstå mig. Klart som korvspad att vi som fungerar normalt i huvudet aldrig vill se en människa dö. Jag har sett död vid ett flertal gånger och det är ingen trevlig sysselsättning. Jag reagerar bara på Örebros plötsligt uppkomna martyrstatus. Jag anser inte att Örebro förtjänar martyrstatus. Det reageras på nidramsor men det är tyst när PBU sprider bilder på när flera av dom står och urinerar på en VIKbil. Vart var Patrik Karlsson då?
Krönikan.
Jag tänkte publicera bilden men ångrar mig. Den är osmaklig och jag känner bara avsky. Ren avsky. Äckliga Örebro.
lördag 12 december 2009
VIK support i halvtid.
VIK Hockey support trummar på. Tänkte jag kunde ge min syn på supporterklubben så här långt nu när serien vänt och allt. Och vi måste kunna vara kritiska och se saker ur en annan synvinkel för att vi ska kunna fortsätta vara något att räkna med och hela tiden sträva efter att bli bättre på det vi gör. Detta är alltså min egen syn på vik hockey support och har ingen koppling till organisationens ståndpunkt i frågorna. Jag kan inte vara nog så tydlig med detta då denna sida ej representerar vik hockey support utan enbart mig själv och mina egna åsikter.
Att bilda opinion.
Jag tog debatten med några dalmasar uppe i Ejendals om vikten av att ha en stark supporterklubb som kan ryta i när det behövs och inte fastna i knät på klubben. Jag tog fram superstars som ett exempel och bollade frågan om hur och på vilket sätt superstars kan bilda opinion för sin sak när supporterklubben sitter så nära inpå klubben? Dalmasarna höll med om att det kunde bli ett problem. Att supporterklubben riskerade att bli avväpnade av sin egen klubb på grund av det alltför nära samarbetet. ( Emil Nilsén arbetar bland annat för klubben på marknadssidan).
Frågan från min sida var; Varför agerar inte Superstars på den uppenbara misskötseln av Leksands IF? VIK Hockey support har ett samarbete med klubben men har varken någon styrelsepost, ledande befattning eller någon anställd inom VIK. På sin höjd kan supports ordförande skriva en del matchrapporter för VIK på ideell basis. Support har således heller inget att förlora på att bilda opinion för sin sak när klubben sköts på ett sätt som på sikt kan stjälpa snarare än hjälpa. Det allmänna opinionsläget hörs tydligt på läktaren och förs fram av publiken. Diskussionerna tas av support bakom stängda dörrar genom samtal och dialog. Det är där vi kan påverka mest. Genom dialog och genom att försöka förstå varandra. Här fungerar support som en brygga mellan individen och klubben och jag anser att detta har fungerat bra.
Klubben har lyssnat och släppt in oss i debatten. När Bosse Wallin väckte gammalt ont blod till liv så var klubben snabb med att utlysa ett möte med representanter från support för att reda ut och belysa problemet från bägge hållen. Därmed inte sagt att samarbetet fungerar prickfritt och att vi alltid kommer överens. Finns ingenting som är fullkomligt utan vi måste alltid sträva efter att bli bättre.
Vad menas då med jämförelsen med Superstars? Jag anser att det alltid att svårare att ta debatt mot sina egna jobbarkompisar än att komma som utomstående och ta en ärlig och naken diskussion. Med tanke på situationen i Leksand med de försvunna miljonerna och de innestående elitseriedrömmarna så är det ett under att Superstars inte reagerat kraftfullare. Det här problemet finns inte hos oss.
Resedelen.
Vi kommer alla till den insikten att det ibland finns viktigare saker här i livet, all heder åt det. En vacker dag kommer också jag till den insikten och då är den här bloggen ett minne blott. Gamla reseansvarig gjorde ett mycket bra arbete med den del av VIK Hockey support som hela tiden ska vara rullande för att vi ska kunna representera oss själva och stödja laget på så många ställen som möjligt. Höjdpunkten var Örebro borta och det var också den resan som var den sista för bussfürer, "somemightsay". Nu ska vi andra axla den rollen och efter första bortaresan som blev nu i Fredags mot Leksand så har jag kommit till insikt att detta verkligen inte är någon barnlek.
Motgångar gör det svårt.
Vad support dock slagits mot är motgångar av alla dess slag. Publiken på sektion S sviker när laget sviker och klackverksamheten har begränsats till de större matcherna. Detta är ett problem när support ska försöka anordna bussar till exempel. Sex bokade till Mora, buss kom iväg i Fredags men den var långt ifrån full. Den negativa reklamen av en tom klacksektion blir blytung när representanter för klubben samtidigt går ut i olika medier och kör dolken ännu längre in i ryggen på oss som står där och i alla fall försöker. Händelser så som Tornbergs hot och avhopp, Ivarssons avgång med flera har på något sätt lagt en stor skugga över supporterklubben.
Lundmark talar om vildhjärnor och Wallin talar om spottande supportrar och att support bara har verksamhet när Leksand kommer och vist, det sista kan jag hålla med om. Men vem ska vi skylla detta på? VIK Hockey support? Publiken som sviker? Eller VIK som inte förmår spela den hockey som folk i Västerås vill se? Produkten VIK är i nuläget inte speciellt attraktiv och det märks på flera plan.
Det här är inget signifikativt för Hockeyn i staden och VIK. Träffade en gammal känd matchvärd på gymmet och efter vidare diskussioner menade han att samma fenomen hittar vi på den grönvita läktaren. Publiken sviker när laget förlorar. Thats it. Västerås i sitt trångsynta nötskal. Men trots allt detta så saknas det heller inte ambitioner. Eftersom detta inte är den officiella hemsidan så vill jag inte gå in på organisatoriska detaljer men jag kan säga att support utvecklas på alla plan och strävar hela tiden efter att hitta nya marker att gå på.
....
Glöm inte att ni fortfarande kan rösta på vilken T-shirt som ni helst skulle vilja köpa. Resultatet är vägledande för vilken utav dessa två som kommer att bli supports nästa souvenir. Skrolla ner så finns exemplaren på bild. Glöm heller inte att det redan nu går att boka sig till matchen med det feta M:et. Örebro - VIK. Glid in på forumet. Har ni inget konto, fixa ett konto, gå in på resetråden och läs hur ni ska göra för att boka er. Revanschen kan inte tas om inte vi intar deras läktare och för ett jävla liv.
Bloggen har också en tävling på gång med ett mycket fint pris. Mer info längre fram för er som följer bloggen. Hemligt än så länge man jag kan säga att det rör sig om matchen mellan Örebro - VIK.
Buss-stopp och trumproblem.
Ingen trode på vinst igår uppe i Dalarna. Fanns ingen som krävde det heller. Vi tog bussen upp för att festa och ha roligt och kanske, kanske se VIK ta tre poäng. Nu fick vi se ett VIK som bjöd upp till dans och skrämde livet ur knätofsarna med sitt fräcka spel. Tyvärr vann vi inte men vad gör det? Jag kan ta en förlust så länge grabbarna på isen gjort allt. Igår var en sådan match.
På vägen hem ungefär i höjd med Bellmanstorget tvärnitar en svartklädd man med sin cykel framför oss. Det visar sig vara Andreas Lindh någon halv sekund senare när han kommer in under ljuset. Roligt att han stannar och pratar. Han var nöjd med inställningen i de bägge mötena mot Leksand och såg positivt på framtiden.
Vi supportrar fick annars en något annorlunda bussresa med både täta stopp och Macdonaldsbesök i Hedemora. Och trots förlusten så fortsatte vi att festa, sjunga och ha roligt. Trumslagarpojkarna var så entusiastiska att det gick hål i skinnet, nytt skinn måste raggas således. Irritationen över att toaletten på bussen inte fungerade lade sig med tiden men det känns som att det är en händelse som inte får hända igen.
Flera resor planeras.
Nu ska jag vila huvudet.
-----
Uppdaterad stavningskontroll 19.35 12 dec.
Kom ihåg lapp: Skriv aldrig när du är bakfull.
På vägen hem ungefär i höjd med Bellmanstorget tvärnitar en svartklädd man med sin cykel framför oss. Det visar sig vara Andreas Lindh någon halv sekund senare när han kommer in under ljuset. Roligt att han stannar och pratar. Han var nöjd med inställningen i de bägge mötena mot Leksand och såg positivt på framtiden.
Vi supportrar fick annars en något annorlunda bussresa med både täta stopp och Macdonaldsbesök i Hedemora. Och trots förlusten så fortsatte vi att festa, sjunga och ha roligt. Trumslagarpojkarna var så entusiastiska att det gick hål i skinnet, nytt skinn måste raggas således. Irritationen över att toaletten på bussen inte fungerade lade sig med tiden men det känns som att det är en händelse som inte får hända igen.
Flera resor planeras.
Nu ska jag vila huvudet.
-----
Uppdaterad stavningskontroll 19.35 12 dec.
Kom ihåg lapp: Skriv aldrig när du är bakfull.
torsdag 10 december 2009
Det ingen trode var möjligt.
Vem vann klackmatchen igår? Tycker nog att Leksandsklacken var ovanligt bleka.
Övertid, Öberg - Yetman, Pang. En euforisk chockartad glädje totalt exploderade inne i ABB - arena. Det var nog ingen som på allvar ville tala om vinst mot Leksand minuterna innan nedsläpp.
Det talades istället om vikten att inte göra bort oss, att gå in och slåss och hålla nere siffror. Men trots fyra insläppta mål är Jens Holmström en hjälte. Räddningen fem minuter in i tredje perioden överträffar det mesta som kommit från VIK anno 09/10. På mage, uträknad, sträcker han således upp en arm och plockar ner den projektil som skulle ge Leksand ytterligare ett mål. Stort. Ravelli - stort, nej, Fuglesang - stort. Makalöst.
Fredrik Nilsson ser omtumlad ut på presskonferensen. Lättad, en aning rörd kanske, summerar han matchen med väl formulerade resonemang. Han talade om vikten att våga, att VIK måste våga göra på match det som dom gör på träning. För ett tag sen sade Thalberg i en intervju med Gerdin på frågan varför det går som det går, att Leksandsmatchen i premiären hade satt sina spår och knutit knop på självförtroendet. Igår övervann VIK detta LIF som spökat så förfärligt. Vi får hoppas att detta var botemedlet. VIK behövde spöa LIF på hemmaplan - enkel psykologi.
....
Nu är bussen bokad till Leksand. Finns fortfarande en hel del platser kvar så ta chansen att hänga på. Du kan enkelt boka dig via PM på VHS forumet. Läs under resetråden för mer info.
....
Ha en trevlig dag alla Gulsvarta.
Övertid, Öberg - Yetman, Pang. En euforisk chockartad glädje totalt exploderade inne i ABB - arena. Det var nog ingen som på allvar ville tala om vinst mot Leksand minuterna innan nedsläpp.
Det talades istället om vikten att inte göra bort oss, att gå in och slåss och hålla nere siffror. Men trots fyra insläppta mål är Jens Holmström en hjälte. Räddningen fem minuter in i tredje perioden överträffar det mesta som kommit från VIK anno 09/10. På mage, uträknad, sträcker han således upp en arm och plockar ner den projektil som skulle ge Leksand ytterligare ett mål. Stort. Ravelli - stort, nej, Fuglesang - stort. Makalöst.
Fredrik Nilsson ser omtumlad ut på presskonferensen. Lättad, en aning rörd kanske, summerar han matchen med väl formulerade resonemang. Han talade om vikten att våga, att VIK måste våga göra på match det som dom gör på träning. För ett tag sen sade Thalberg i en intervju med Gerdin på frågan varför det går som det går, att Leksandsmatchen i premiären hade satt sina spår och knutit knop på självförtroendet. Igår övervann VIK detta LIF som spökat så förfärligt. Vi får hoppas att detta var botemedlet. VIK behövde spöa LIF på hemmaplan - enkel psykologi.
....
Nu är bussen bokad till Leksand. Finns fortfarande en hel del platser kvar så ta chansen att hänga på. Du kan enkelt boka dig via PM på VHS forumet. Läs under resetråden för mer info.
....
Ha en trevlig dag alla Gulsvarta.
onsdag 9 december 2009
Nya souvenirer - omröstning.
tisdag 8 december 2009
Dubbelmötet samt frågor till VIK.
VIK har några tuffa matcher framför sig. Leksand gånger två kommer bli en riktig utmaning för grabbarna. Blod, svett och tårar är det som gäller i bägge matcherna för att VIK ska kunna vara med och slåss om de tre pinnarna. Med facit i hand känns det avlägset men samtidigt är Leksand inte vad Leksand en gång har varit. Även daladansen har kommit av sig en smula i år och trots att LIF ligger där dom ligger så har de blåvita supportrarna vädrat sitt missnöje med spelet och inställningen. Kan VIK utnyttja det?
Har VIK den mentala förmågan att vinna på hemmaplan? Svårt att säga. Spelarna i VIK har visat upp en osäkerhet i ABB - arena som vittnar om att spelarna inte riktigt är bekväma med situationen. Hemmaplan framför en kräsen publik har satt sina spår. Och andra sidan kan Västeråspubliken verkligen lyfta laget när den är på det humöret.
Har VIK den mentala förmågan att vinna på bortaplan? Nej, där tar det stopp. VIKs bortaspel är under all kritik och i Ejendals måste grabbarna vara på tårna redan vid första nedsläpp. VIK måste ta tillvara på varje powerplay, på varje liten chans. Detta är inte VIK mogna för idag. Gulsvart kan med lite tur och med vind i ryggen vinna i ABB - arena. På Fredag blir det svårare.
....
VIK Hockey support tar i med alla medel för att det ska bli en resa med buss till Leksand på Fredag. Supporterklubben har gjort avkall på några fundamentala regler för att underlätta bokningsflödet. Imorgon har ni sista chansen att boka er. Va med och stöd VIK. Grabbarna behöver vårat stöd. Det är nu vi ska vara där. Det är i motvind laget behöver oss som mest.
BOKA LEKSAND BORTA.
....
Irritationen över Wallins utspel har lagd sig en smula. Fortfarande finns det en del grundläggande frågor att ta ställning till. Vem eller vilka ska sköta informationsflödet på vik.se?
Varför har inte VIK, som trots allt är en elitklubb, en webredaktör? Ska vik.se överlåta utrymme åt privat bloggande på en officiell hemsida för klubben VIK? Varför existerar det ingen bloggbeskrivning? Hur ska gemene man kunna skilja på klubbens ord och enskilda personers ord? Ska inte allt som står på hemsidan vara sanktionerad av klubben och därmed också vara klubbens ord ut mot fansen och publiken? Eller går det att kombinera och i sådana fall hur ska detta kombineras?
Detta är en del av de frågor som ska föras fram till klubbledningen på ett framtida möte med representanter från supporterklubben.
Har ni några frågor till VIK som rör hemsidan och Wallins blogg, skriv in det som en kommentar eller gå in på forumet och skriv i tråden "frågor till VIK" i medlemsforumet.
Har VIK den mentala förmågan att vinna på hemmaplan? Svårt att säga. Spelarna i VIK har visat upp en osäkerhet i ABB - arena som vittnar om att spelarna inte riktigt är bekväma med situationen. Hemmaplan framför en kräsen publik har satt sina spår. Och andra sidan kan Västeråspubliken verkligen lyfta laget när den är på det humöret.
Har VIK den mentala förmågan att vinna på bortaplan? Nej, där tar det stopp. VIKs bortaspel är under all kritik och i Ejendals måste grabbarna vara på tårna redan vid första nedsläpp. VIK måste ta tillvara på varje powerplay, på varje liten chans. Detta är inte VIK mogna för idag. Gulsvart kan med lite tur och med vind i ryggen vinna i ABB - arena. På Fredag blir det svårare.
....
VIK Hockey support tar i med alla medel för att det ska bli en resa med buss till Leksand på Fredag. Supporterklubben har gjort avkall på några fundamentala regler för att underlätta bokningsflödet. Imorgon har ni sista chansen att boka er. Va med och stöd VIK. Grabbarna behöver vårat stöd. Det är nu vi ska vara där. Det är i motvind laget behöver oss som mest.
BOKA LEKSAND BORTA.
....
Irritationen över Wallins utspel har lagd sig en smula. Fortfarande finns det en del grundläggande frågor att ta ställning till. Vem eller vilka ska sköta informationsflödet på vik.se?
Varför har inte VIK, som trots allt är en elitklubb, en webredaktör? Ska vik.se överlåta utrymme åt privat bloggande på en officiell hemsida för klubben VIK? Varför existerar det ingen bloggbeskrivning? Hur ska gemene man kunna skilja på klubbens ord och enskilda personers ord? Ska inte allt som står på hemsidan vara sanktionerad av klubben och därmed också vara klubbens ord ut mot fansen och publiken? Eller går det att kombinera och i sådana fall hur ska detta kombineras?
Detta är en del av de frågor som ska föras fram till klubbledningen på ett framtida möte med representanter från supporterklubben.
Har ni några frågor till VIK som rör hemsidan och Wallins blogg, skriv in det som en kommentar eller gå in på forumet och skriv i tråden "frågor till VIK" i medlemsforumet.
lördag 5 december 2009
I galenskapens namn.
Jag försöker att hitta något som var positivt igår men den hjärnverksamheten faller platt till marken av realismens kraftfullhet. Nyktert och nyvaket är den skakande sanningen, omtummlande att beskåda från åskådarplats, illavarslande sorgligt och en smula skamlig är detta VIK som knappt lyckas med någonting. Det tragiska är inte detta hårdslående faktum att Almtuna fick se sitt andra mål bestulet av en dommartrio som borde tänka över sina val av yrke. Det tragiska är att pucken faktiskt var inne och att Almtuna borde ha vunnit matchen i full tid. Så dåliga var vi igår. Så illa såg det ut. Ibland står turen på tröskeln och vi låter honom komma in. Välkommet, tack turen.
Nu vann vi inte. Alla lag som inte gör mål förlorar tillslut. Enkelt. VIK kan inte göra mål.
Det är också lätt att i frustration göra en Wallin och ge sig på publiken. Men varför? Till vilken nytta? Ni som var där ska ha beröm Det förvånar mig att så många kunde komma, att så många ville komma frivilligt. 1700 lidande själar, 1700 självplågare, galna i sin passion, dårar i förnuftets tankar men sentimentalt vackert. Vi är ett original på en parkbänk, vi nöjer oss med det lilla, beroende av detta gift som gör oss svaga. Och trots att detta åsamkar oss olidlig ångest så sitter vi där redan nästa dag, med kaffet i hand, flaggan i högsta hugg och hoppet i topp upplyft av adrenalin och lust. Varför? Är det värt det?
Tacka fan för att det är de. Jag vill kalla det förnuft när allt är tungt men skiljelinje mellan galenskap och rationellt tänkande är i den här skepnaden av att vara VIK - supporter jävligt hårfin. Jag söker en diagnos, det skulle vara så mycket lättar att hantera om jag visste vad det är vi alla lider av. Men det står inget om supporterångest i FASS. Fan.
Och bara det att jag kliver upp klockan fem på morgonen en Lördag för att författa ett meningslöst inlägg om ett meningslöst lag i en fullständigt meningslös tid måste vara att betrakta som sjukligt. Det är inte konstigt att folk inte vill se hockey idag. Det är inte konstigt att ingen längre vill åka på bortamatcherna, det är inte konstigt att ingen vill slösa bort sin tid på att stå där på denna gråa läktare och se sig lurad på entrépengen, match efter match. Det är inget konstigt med det Wallin. Produkten VIK är inte tillräckligt bra. Inte tillräckligt för att vanliga hockeyintresserade människor kan avkrävas närvaro i detta mörker. Nej. Mörkret kan du och jag Wallin, dela med de andra hundratals som befinner oss i arenan match efter match. Vi behöver inte sprida denna smitta vidare.
Och när vi så osökt kommer in på denna Bo Wallin så tycks klubben ha vaknat till och tagit till sig lite av den kritik som har riktats mot dom efter Wallins minst sagt osmakliga inlägg på sin dagisblogg. Jag vill inte avslöja någonting men saker och ting är i rullning. Även om det går långsamt så rullar stenen och saker och ting kommer att ske så småningom. Resultatet av detta får vi kanske om några veckor.
Och ja, jag vill fortfarande ha en ursäkt.
torsdag 3 december 2009
Jag kräver en ursäkt, Wallin.
Blixten från Wallin.
Det gick snabbt. Lättnaden från VIKs första trepoängare på länge hann knappt lägga sig innan blixten slog ner och vände upp och ner på allt vad glädje heter. Besviket bevittnar jag hur en utav VIKs representanter öppet väljer att kasta skugga över den mest hängivna delen av supporterskaran. Han menar att vi har stått och spottat efter spelare efter en förlust, underförstått Boforsmatchen, då Lindh sökte upp oss för ett enskilt samtal.
Jag tänker inte gå in på händelsens natur då jag anser och trodde att saken var utagerat både från supportrarna och från klubbens sida. Jag trodde att klubben fick det klart för sig på det senaste mötet med oss fans. Att nu lägger vi detta till handlingarna och går vidare - tillsammans.
Wallins blogg, privat?
Bosse Wallin bloggar på VIKs officiella hemsida. Detta gör honom automatiskt till en del utav klubbens röst utåt. Anders Eklund menar i ett svarsmejl till mig att Wallins blogg är privat. Men hur kan klubben välja att en utav deras anställda driver en egen agenda och utnyttjar sin position för att tillfredsställa sina egna uppmärksamhetsbehov i en blogg på klubbens officiella webbplats? Detta är för mig mycket märkligt och en kombination som helt logiskt inte går ihop.
Klubbens röst utåt.
Wallin är en del utav VIK och bloggar på hemsidan, detta gör honom till en "klubbens röst utåt" oavsett vad tanken var från början. Wallin har bakom klubbens rygg sakta men säkert byggt sig en plattform där han ostört kan föra ut vilka tankar som helst om i princip vad som helst. Klubben i sin tur förstår inte att människor i vardagen tar Wallins ord som en "klubbens röst", eftersom detta skrivs på klubbens hemsida. Det står heller inte i någon bloggbeskrivning att bloggen är utav privat natur och om den skulle vara av privat natur, hur kan klubben tillåta detta?
Privata bloggar ska vara oberoende.
Allt som skrivs på vik.se ska vara sanktionerat och godkänt av klubben. Detta är viktigt. Jag har, trots förfrågningar, valt att stå utanför viksupports hemsida med min blogg på grund av att detta skulle begränsa mitt skrivande avsevärt då jag måste ta hänsyn till supporterklubben och deras ståndpunkter och värderingar. Jag driver denna blogg privat, på en privat sida och med en bloggbeskrivning som är hur tydlig som helst. Wallin driver en privat blogg på klubbens officiella hemsida, hur sjukt är inte det? Undrar om jag också får plats där under Bosses och Gerdins blogg?
Gerdins blogg å sin sida är en sådan blogg som fyller en funktion. Han koncentrerar sig på VIK och sitt arbete med VIK. Han lägger upp intressanta intervjuer med spelare och bra reportage om VIK i allmänhet. Wallin skriver om Djurgården, som tydligen är hans favoritlag hur nu det går ihop när VIK och Djurgården för inte så länge sen var bittraste av alla bittraste rivaler. Han skriver om New York Rangers, också ett favoritlag, hur många favoritlag kan man ha? Min styvson som är nio har inte ens tre favoritlag. Han håller på VIK i hockey, Liverpool i fotboll, precis som styvfarsan, alltså mig själv. Wallin skriver om sin fru, han skriver i stort sätt inget viktigt som ingen annan inte kan skriva. Wallin fyller ingen funktion så som Gerdins blogg gör.
Be om ursäkt Wallin.
Hur går vi vidare. En utav de Hängivna ringde mig idag och ville diskutera möjligheterna att gå vidare med en protest för att på riktigt nu visa att nu får det vara nog med skitsnacket. Jag stödjer alla former utav protestaktioner mot Wallin och hans skitiga käft. Jag och många med mig vill ha en ursäkt. Nu har det snackats skit en gång för mycket. Och det trots att support tillsammans med klubben alldeles nyligen suttit ner tillsammans och diskuterat hur vårat samarbete ska vara. Då lät det bra, nu känns det som om detta samarbete bör läggas på is ett tag tills Wallin gått ut med en offentlig ursäkt. Detta är inte min sak att bestämma men jag hoppas att det blir effekten av detta.
Wallin, jag kan också leka onkel Sam bakom datorskärmen.
jag tycker dock synd om dom detta drabbar, supportrarna och dina kollegor som vill bibehålla en god ton mot supportrarna. Hur känns det Wallin? Hur känns det att ha rivit upp något så jävla onödigt, något som vi alla hade lagt bakom oss? Är du stolt?
Det gick snabbt. Lättnaden från VIKs första trepoängare på länge hann knappt lägga sig innan blixten slog ner och vände upp och ner på allt vad glädje heter. Besviket bevittnar jag hur en utav VIKs representanter öppet väljer att kasta skugga över den mest hängivna delen av supporterskaran. Han menar att vi har stått och spottat efter spelare efter en förlust, underförstått Boforsmatchen, då Lindh sökte upp oss för ett enskilt samtal.
Jag tänker inte gå in på händelsens natur då jag anser och trodde att saken var utagerat både från supportrarna och från klubbens sida. Jag trodde att klubben fick det klart för sig på det senaste mötet med oss fans. Att nu lägger vi detta till handlingarna och går vidare - tillsammans.
Wallins blogg, privat?
Bosse Wallin bloggar på VIKs officiella hemsida. Detta gör honom automatiskt till en del utav klubbens röst utåt. Anders Eklund menar i ett svarsmejl till mig att Wallins blogg är privat. Men hur kan klubben välja att en utav deras anställda driver en egen agenda och utnyttjar sin position för att tillfredsställa sina egna uppmärksamhetsbehov i en blogg på klubbens officiella webbplats? Detta är för mig mycket märkligt och en kombination som helt logiskt inte går ihop.
Klubbens röst utåt.
Wallin är en del utav VIK och bloggar på hemsidan, detta gör honom till en "klubbens röst utåt" oavsett vad tanken var från början. Wallin har bakom klubbens rygg sakta men säkert byggt sig en plattform där han ostört kan föra ut vilka tankar som helst om i princip vad som helst. Klubben i sin tur förstår inte att människor i vardagen tar Wallins ord som en "klubbens röst", eftersom detta skrivs på klubbens hemsida. Det står heller inte i någon bloggbeskrivning att bloggen är utav privat natur och om den skulle vara av privat natur, hur kan klubben tillåta detta?
Privata bloggar ska vara oberoende.
Allt som skrivs på vik.se ska vara sanktionerat och godkänt av klubben. Detta är viktigt. Jag har, trots förfrågningar, valt att stå utanför viksupports hemsida med min blogg på grund av att detta skulle begränsa mitt skrivande avsevärt då jag måste ta hänsyn till supporterklubben och deras ståndpunkter och värderingar. Jag driver denna blogg privat, på en privat sida och med en bloggbeskrivning som är hur tydlig som helst. Wallin driver en privat blogg på klubbens officiella hemsida, hur sjukt är inte det? Undrar om jag också får plats där under Bosses och Gerdins blogg?
Gerdins blogg å sin sida är en sådan blogg som fyller en funktion. Han koncentrerar sig på VIK och sitt arbete med VIK. Han lägger upp intressanta intervjuer med spelare och bra reportage om VIK i allmänhet. Wallin skriver om Djurgården, som tydligen är hans favoritlag hur nu det går ihop när VIK och Djurgården för inte så länge sen var bittraste av alla bittraste rivaler. Han skriver om New York Rangers, också ett favoritlag, hur många favoritlag kan man ha? Min styvson som är nio har inte ens tre favoritlag. Han håller på VIK i hockey, Liverpool i fotboll, precis som styvfarsan, alltså mig själv. Wallin skriver om sin fru, han skriver i stort sätt inget viktigt som ingen annan inte kan skriva. Wallin fyller ingen funktion så som Gerdins blogg gör.
Be om ursäkt Wallin.
Hur går vi vidare. En utav de Hängivna ringde mig idag och ville diskutera möjligheterna att gå vidare med en protest för att på riktigt nu visa att nu får det vara nog med skitsnacket. Jag stödjer alla former utav protestaktioner mot Wallin och hans skitiga käft. Jag och många med mig vill ha en ursäkt. Nu har det snackats skit en gång för mycket. Och det trots att support tillsammans med klubben alldeles nyligen suttit ner tillsammans och diskuterat hur vårat samarbete ska vara. Då lät det bra, nu känns det som om detta samarbete bör läggas på is ett tag tills Wallin gått ut med en offentlig ursäkt. Detta är inte min sak att bestämma men jag hoppas att det blir effekten av detta.
Wallin, jag kan också leka onkel Sam bakom datorskärmen.
jag tycker dock synd om dom detta drabbar, supportrarna och dina kollegor som vill bibehålla en god ton mot supportrarna. Hur känns det Wallin? Hur känns det att ha rivit upp något så jävla onödigt, något som vi alla hade lagt bakom oss? Är du stolt?
Nyheter från support! (om ni ej redan sett det.)
Jag hade en tanke inför kvällningen igår. Konserten med Lars Winnerbäck skulle bli sådär magisk som jag hoppades på samt att VIK, som en delikat grädde på moset, tog tre poäng av östkustgrabbarna. En hel del VIKare var på plats i den där "tågarenan", eller Västeråshallen som jag vant vill kalla bygget. Västerås är ingen stor stad på det sättet.
Eftersom detta är en VIKfans blogg så ska jag inte stirra mig blind på konserten som förövrigt var mycket bra men med för många nyare sånger som gjorde publiken oengagerade och stillastående. Nej, idag ska jag göra det som jag sannerligen inte fått chansen att göra många gånger den här säsongen. Hylla VIK.
BRA JOBBAT GULSVART.
Glöm inte att boka er till Leksand imorgon. Support behöver nog några bokningar till annars blir denna resa inställd den med. Glöm heller inte den delikata nyheten som kommit upp på supports hemsida. Gå in där och se efter vad det kan vara.
...
Nästa inlägg.
Jag ska besvara Bosse, The Eagle, Wallin med samma medel som honom själv.
Kommer inom kort.
...
Nästa inlägg.
Jag ska besvara Bosse, The Eagle, Wallin med samma medel som honom själv.
Kommer inom kort.
onsdag 2 december 2009
Vildhjärnorna ska inta Oskarshamn.
Det blir ett gäng vildhjärnor på plats när VIK intar östkuststaden Oskarshamn. Inget ont om Oskarshamn som stad, det är en vacker stad benäget alldeles invid Kalmarsund. Många gånger har jag stått på Ölands västra strand och sett det ryka från Oskarshamns fabriker, i mitten av Kalmarsund mellan Oskarshamn och Öland reser sig vackra blå Jungfrun upp över vattnet. I solnedgång är detta en vy höjt upp över allting annat.
Det var vid en utav dessa gånger när jag tog familjen till Öland som vi stannade upp i Oskarshamn. Dels för att fika, dels för att besöka Oskarshamns islada. Hade aldrig varit där och var nyfiken på hur det såg ut. Det som förvånade mig var hur stort idrottsområdet är där ishallen ligger. Den ligger liksom lite gömd bakom ett badhus och vet man inte om att där ligger en ishall så missar man den väldigt lätt. Jag tog lite bilder och åkte sen vidare ner mot Öland.
Det är bara ståplats på ena kortsidan. Långsidorna är för sittplatsfolket. Ladan är en större version av Arboga Ishall. Här på denna is ska VIK lira ikväll och förhoppningsvis plocka hem tre poäng. Salo, en miniatyr av Växjös Sur-Janne, avgick självmant i dagarna. Bra eller dåligt för VIK? Vad kan det ge för effekt på Oskarshamn? VIK är just nu så bräckliga att får Oskarshamn lite vind i segel så blir det nog väldigt svårt, tyvärr.
Jag saluterar dock dom vildhjärnor som åker land och rike för vårat Gulsvarta lag. Det är respekt. Kör försiktigt och lycka till.
....
Hm... Det är något bekant med klistermärket på bilderna.
Det var vid en utav dessa gånger när jag tog familjen till Öland som vi stannade upp i Oskarshamn. Dels för att fika, dels för att besöka Oskarshamns islada. Hade aldrig varit där och var nyfiken på hur det såg ut. Det som förvånade mig var hur stort idrottsområdet är där ishallen ligger. Den ligger liksom lite gömd bakom ett badhus och vet man inte om att där ligger en ishall så missar man den väldigt lätt. Jag tog lite bilder och åkte sen vidare ner mot Öland.
Det är bara ståplats på ena kortsidan. Långsidorna är för sittplatsfolket. Ladan är en större version av Arboga Ishall. Här på denna is ska VIK lira ikväll och förhoppningsvis plocka hem tre poäng. Salo, en miniatyr av Växjös Sur-Janne, avgick självmant i dagarna. Bra eller dåligt för VIK? Vad kan det ge för effekt på Oskarshamn? VIK är just nu så bräckliga att får Oskarshamn lite vind i segel så blir det nog väldigt svårt, tyvärr.
Jag saluterar dock dom vildhjärnor som åker land och rike för vårat Gulsvarta lag. Det är respekt. Kör försiktigt och lycka till.
....
Hm... Det är något bekant med klistermärket på bilderna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)