Bilder och tankar från invasion Örebro.

Det var bra drag i klacken. Att det var derby och fredagsmatch märktes bland dom ca 500 tillresta VIK supportrarna. Synd bara att spelarna inte fattat att matchen var utav en helt annan karaktär än vad dom är vana vid. Filmer från kvällen kommer också upp med härlig sång. ....

En OH vecklades ut och det kändes som evigheter innan arenafunktionärerna fick arselet ur vagnen och tände hallen. Hur jävla långt intro kan man ha egentligen?
....

En rätt härlig bild på en utav klackens två dirigenter. Ni gjorde ett jättejobb med klacken igår. Det tackar vi för. Att ni ställer upp så att vi får struktur på våran sång. Vill även rikta en officiell hälsning till den supporter som klämde sig illa på läktaren under matchens hetsigaste minuter.
Något sådant ska fan inte få hända inne på en hockeyarena. Okej att det kan hända på Roskilde och liknande evenemang. Hoppas att det blir påföljder av detta.

....
Rösterna börjar höjas på riktigt om kravet på Ivarssons avgång. På läktaren hördes för första gången ramsor med budskap om hans avgång och i en tråd på forumet vädrar supportrarna sitt missnöje över tränaren. Så även jag. Ivarsson borde ha gjort sitt i VIK. Kan en tränare inte tända ett lag inför en match av denna dignitet så är han inte duglig.

Rent taktiskt är människan en katastrof då VIK både saknar grundspel och en spelidé. Det finns ingen tanke bakom någonting. Varje passning känns chansartat, varje skott känns desperat. Power play existerar inte då spelarna inte verkar ha några fasta roller. Allting slutar med att någon drar soloraider för att komma framåt.

Ivarsson är passiv och Nilsson var inte den brinnande fackla som jag från början trodde. Var är glöden, passionen, viljan, kreativiteten? Var finns kärleken och stoltheten? Det var igår laget hade chansen att visa oss supportrar att det fortfarande finns dom som vill något i VIK. Derby och hatmatch omförvandlades och blev en dag på jobbet. Vi kunde ha bytt ut Örebro mot vilket annat lag som helst.

Dags för Eklund och Rohlin att börja agera. Vi driver en elitverksamhet där det inte finns plats för personliga relationer och vänskapsband. Här gäller det bara en sak, att vinna. Lyckas vi inte med det då måste det till en förändring. Om Ivarsson inte går, så borde Rohlin gå. Lagets uppbyggnad är ändå sportchefens verk.

Ska Ivarsson gå eller ska Rohlin tacka för sig?