En stad - Ett lag - En passion, Del 2

Artikelserie:
VIK Hockey Support. En stad - Ett lag - En passion.
Del 2. Omstart och pånyttfödelse.

Klubbens framgångar och bakslag går som en röd tråd genom VIK Hockey supports historia. Västeråsaren är ett folkslag som inte gärna bemödar sig att bry sig om ett lag som ligger sist i sin serie. Det är här någonstans 1999 som VIK Hockey support på läktaren upphör att existera.

Det är inte många just nu. Men de är desto mer plikttrogna. Den skara av fans som stöder sitt VIK i vått och torrt "Några börjar tappa hoppet nu. Ikväll var det en hel del trogna supportrar som inte kom till hallen". Säger 17 - åriga Toni Bäckman som varit sitt lag trogen sen barnsben. VLT säsongen 1999.

Sen kom degraderingen och konkursen och VIK Hockey Support dödförklarades av bland annat mig. Såg framför mig svåra år i iskalla lador med bara de närmast sörjande på läktaren. Det var en dyster bild som målades upp och flera gånger diskuterades om hur konkursen och omstarten skulle påverka den lilla trogna skara av publik som faktiskt fanns med under hela det sista året i elitserien.

Men supportrarna ville se VIK vinna igen och VIK Hockey Support satsade fullt ut och i en mix av känslan av omstart och pånyttfödelse av supporterklubben så skapades en stämning bland människor som andades framtidstro och hopp. Bussarna började åter igen att rulla. Bortaresorna var inte långa men de var fullständigt makalösa på många sätt och vis. Vi fyllde många små lador i mellansverige och byggde upp någonting kring division 2 hockeyn som aldrig förr hade skådats. VLT skrev om support igen och nu under helt andra omständigheter. Hockeyn i staden levde, trots att VIK bara spelade i division 2.

Det är från den här tiden jag upplever mina bästa och roligaste år som viksupporter. Resorna, stämningen, mentaliteten - allt är så nytt, så fräscht och galet. VIK börjar vinna igen och går igenom division två med bara en förlust. Support dansade och sjöng sig igenom både division två och division ett och slutade inte dansa förrens någon gång 2003 - 2004. Då hade slitningarna mellan supporterskarans unga nykomlingar och ledningen i VHS tärt på relationerna i klacken och med åldern började VHS bli en gubb och tant - klubb som inte gärna ville sticka ut. En passiv hållning och en nongalant attityd gentemot de nyare ideérna bäddade för VIK Hockey supports långsamma tillbakagång.

Så, vad hände egentligen? Från att ha haft en ledare som klättrar staket för att höras till att börja gnälla och bli osynlig, från att ha anordnat bussar där samtliga festade och hade roligt till att skapa regler alltför att hålla ungdomen på plats. Ta ut avgifter som inte var förankrade i reglementet bara för att man är skitsur och vill trycka till.

I nästa artikel ska jag bena ut vad som hände och varför det hände och hur VIK Hockey Support ser ut idag. Från 300 medlemmar till 100 medlemmar på bara nått år.

*Tack till Bäckman för att han lånade ut tidningsklippet från 1999, till bloggen.