En hedervärd insats mot Lakers, menar vår eminenta ordförande i sitt matchreferat på vik.se. Kan ju knappast säga emot i sak då jag själv inte var på plats i Lakerdoom denna afton. Skrämmande dock att Lakers mot all förmodan var värda segern, ännu skrämmande att Tornberg fortfarande inte uppvisar det minsta tecken på missnöje trots lagets 7:e plats i tabellen. Vist, det skiljer bara 6 poäng mellan 3:an AIK och VIK men jag måste endå efterlysa lite jävlar anamma från tränarstaben. Nöjd är man inte efter en förlust, oavsett hedersvärda kämparinsatser eller inte.
VIK blir en liten mumsbit till kaffet på Söndag för Malmö med en inställning som liknar pedagogiskt mumbojumbo från pojklagshockey där det är kämparinsatsen som räknas, inte resultaten och där alla får spela annars kan någon bli ledsen. På den här nivån är det resultaten som räknas. Tabellen summeras i siffror, inte om Lindh skrinnar lite extra på skridskon eller om Arlbrant trollar lite med pucken bakom offensiva målet. 0 för förlust, 1 för oavgjort, 3 för vinst, lika enkelt och logiskt som Babben Larsson är en fet dryg Gotlänning.
Lakers var matchen VIK skulle vinna för att iaf få hem tre poäng från roadtripen söderut. Genom förlusten i Lakerdoom så finns nu en överhängande risk att VIK får rulla hem tomhänta. Blir det så hoppas jag att Tornberg agerar.
Vi vill inte ha en ny Pelle Bäckman som ansåg att VIK var bäst trots förluster mot jumbolagen. Ingen vinner på en sådan inställning. VIK är inte bäst förren dem själva bevisar det. Förlorar vi är vi inte bäst. Och ingen vill ju vara sämre.
Så tagga nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar