Vi lever fortfarande på drömmen.

Thalberg gjorde ingen bra match mot sitt gamla gäng igår.

Johan Thalberg var tillbaka i ABB - arena och det var nästan så att jag tyckte lite synd om honom. Det var upplagt för operation revansch, att få komma in på sin "hemmaplan" och ge sin gamla klubb en rejäl match. Snacket gick bland oss supportrar före match om hur fenomenal Thalberg kunde bli i detta möte, ett möte där han kunde tagit chansen att knäppa klubben han spelat två kvalserier tillsammans med på näsan. I inledningen såg det nästan ut så, men sen var det Gulsvart för hela slanten.

Frågan kan ju ställas om och om igen, vad har hänt med Johan Thalberg? Vi kan vrida och vända på det och dra det till sin spets. Vi vet att Tarras har varit en av tre målvakter i Hockeyallsvenskan som presterat klart bäst. När han var på topp spelade VIK kvalserien. Sen gick det troll i hans målvaktsspel och han sökte nytändning i Lakers. Men vad vi såg igår var samma gamla Thalberg som lämnade VIK för bara några veckor sen. Osäker, darrig, släpper returer, kan inte hålla pucken, dålig med klubban, allt det där som tillslut drev honom bort från sin kära klubb VIK.

För mig kommer Thalberg alltid att vara VIK, oavsett vart han spelar och jag hoppas att han tog våra ramsor med en klackspark, jag menar, han är ändå "fienden" så länge han spelar mot oss. Men innerst inne vet vi alla vad Thalberg har gjort för klubben och det vet han också. Banderollen som tifograbbarna gjorde till honom när han försvann talar sitt tydliga språk. Finns bara ett fåtal spelare som förädlats med en banderoll, Thalberg är en utav dom.

VIK spelade, oavsett Thalbergs darriga målvaktsspel, en bländande hockey. Så jävla rent, så förbannat rakt och det var som sur-janne sa på presskonferensen efteråt, VIK flög fram. Grabbarna var ruskigt bra i går, nästan så att man funderade, vart har det här spelet varit under hela säsongen? Men kan det vara så enkelt som så att klubbens ageranden med C.C och Svanberg har gett en viss effekt? Eller är det någon form utav underdogmentalitet som kommer fram och blottar sina hörntänder? När VIK spelar som favoriter faller laget som ett korthus, just nu finns ingen press från varken supportrar eller media. VIK kan bara göra det bättre, finns ingenting att förlora just nu.

Tio poäng upp till Playoff och det är klart att man fortfarande vågar drömma. Då kan Leksand borta den 7/3 fortfarande bli en match där VIK inte bara spelar för hedern, utan också för en plats i PO. Det vore ju en dröm i det här läget som nu råder. Från totalt mörker till att vi kan förnimma det där svaga ljuset på andra sidan. Nästan så att jag får be min bloggkollega GurkOlle att ändra VIK-tempen från "klarar oss kvar" till "Play-off 1".